onsdag 22 september 2010

uppdatera lite om bus

Ja man kanske skulle uppdatera lite om busmus.

Hon har precis hunnit bli 18 månader. 88 cm lång och med en matchvikt på 13kg blankt. :)
Mammas stora tjej helt enkelt. Lång och smal, precis som pappa. Vilket är skönt, men så håller vi lite koll på saker å ting.
Hon älskar att springa och är just nu mer än lovligt trött på att inte få vara ute å springa som hon vill. Eftersom jag hör så dåligt så hör jag inte om det kommer någon cykel, bil eller folk med ex hund. Vilket inte är så bra eftersom våra små promenadstigar är väldigt snorkliga. Lilla E hatar dessutom att gå bredvid mig så det gör saken bara värre. Våran lillla lekpark på gården är numera nått vi måste vara 2 vuxna för att det ska gå att leka i den. Tornet är ganska högt (ca 150cm minst) och har på ena sidan en trappa, ena kortsidan en stor rutchkana och snett mitt imot trappan ett klätternät utan skydd så hon kan ramla rakt ner. Eftersom hon hatar att lyssna på mig så innebär det att hon riskerar att ramla ner hela tiden. Å det är inte så trevligt eftersom hon kan slå sig ganska rejält oavsett vilket "hål" hon väljer. Himla trist för det blir inte en kul lekstund utan en massa tjatande, och det gör vi annars så det räcker.

Bus just är väldigt trött på mig men jag vet inte riktigt vad jag ska göra, dagis är ju öppet 5 dagar i veckan, öppna förskolan går bort så länge jag fortfarande är dålig och känslig för baciller (vill inte bli sjuk igen när öronen och allt runt fortfarande är ur funktion) och pappa jobbar ganska mycket igen. Gaaah jag är lika frustrerad som hon snart. Skitjobbit
=(
en bra lekpark som inte innefattar en skola eller ett dagis. Ska det vara så omöjligt så fort det blir bostadsrätter och villor? :( Vi har inte ens en bra gräsmatta där hon kan springa omkring och leka på. :(
Så just nu längtar vi ner till mormor och deras stoooora lekpark med massor av gräsmattor och små asfalterade gångar man kan springa omkring på utan att jag behöver tjata ihjäl både henne och mig.

Annars så när hon inte slåss så försöker jag hitta på nya saker att göra.
Hon har blivit jätteduktig på att plocka ur diskmaskinen, plocka i är lite värre, speciellt om elvisparna ska diskas, för dom ska hon bara stoppa i öronen. Hon älskar att bli topsad så allt som liknar en tops i formen åker in i örat.
Hon lyfter och kånkar på katten men börjar bli bättre att släppa när jag säger till. (lite framsteg gör vi i trotsandet men inte många)
HOn pratar å pratar och blir så arg och frustrerad när jag inte förstår vad hon vill ha.
Vi ska läsa böcker om och om igen. Ord är väldigt roligt men att säga pappa är nått hon gör om han inte är hemma, är han hemma får han heta mamma..*LOL*
Hon har upptäckt att det är gott med knäckebröd och det är dessutom urkul att dela med sig till kaninen.
Hon trotsar som en liten gnu. Arg så arg så arg hon kan bli den lilla. Gråter, gallskriker och slår.
Kastar saker är kul, mat, leksaker ja allt man kan få tag på åker oftast åt mitt håll.
Åka vagn och bil har blivit tråkgit igen, man kan ju inte springa omkring och hoppa å skutta.
Hon älskar att hjälpa till i tvättstugan och gör en alltid sällskap på toaletten (mindre kul, men man vänjer sig vid publik och nu har hon dessutom lärt sig att stänga dörren om oss..;) )

Bus är fortfarande väldans snäll när det kommer till kläder och byta blöja. Hon är så hjälpsam med kläderna och verkar tycka det är kul. Blöjbytet går utan ett enda litet knot och hon ligger så snällt på skötbordet. Strumpor har man inte på sig, varken hon eller jag tydligen.


ord vi förstår vad hon menar
pippi (blir oftast inte pippi utan mimin, men P´na börjar komma tllbaka) pappa, mamma, titta, där, mumin, snutten, kisse, vovve, ser hon en häst gnäggar hon, strumpa (umpa) låt bli (åt i) aj aj, oj, umen (nappen)
Sen är det massor hon förstår, hon verkar suga i sig orden men inte riktigt vilja formulera dom, men pratar gör hon.. Lååånga harranger om allt möjligt, synd bara att ingen förstår henne. *ler*

Summa sumarum, hon växer så det knakar, lär sig nya saker och är fortfarande en liten pissmyra mot sin stackars mamma. Tids nog slutar hon väl slåss.. kan man ju hoppas iaf.

kramis
Pf


:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar