Å det hoppas jag att ni alla har, här är dagen nog lika trist som hela veckan varit. P´s rygg är lite bättre men inte bra. Så jag kämpar på med ungarna. Långledigt från dagis kom.. olägligt. :P Trotsig 3åring och sur 1åring och en sjukling tär på krafterna. Speciellt som Myran inte sover alls särskilt bra så jag får ta alla nätterna själv. Idag försökte jag få sova igen några timmar på morgonen, blev 45 min, resten av tiden lyssnade jag på ungarna som bråkade. Inte särskilt utvilande. Inte kan vi åka någonstans heller, P´s rygg klarar inte av att sitta mer än någon minut åt gången, och vi har ingenstans att sova. Så jag får sitt här själv å glo. Hemmet gror igen och jag längtar till tisdag när dagis öppnar igen så jag kan få lite gjort en stund. Barn är ju som bekant väldigt hjälpsamma, men på fel sätt. Å alla ni som hinner med hemmet med 2 obstinata blöjbarn, som håller allt skinande rent (utan barnvakter och hjälp från bättre hälften) fuuuuuuuuuuuuck you! Så det var allt jag ville ha sagt. För jag hinner inte med ett skit. Saker överallt, i köket växer det pencillinodlingar och på golven växer samlingarna med leksaker och skräp.
Livet som småbarnsmamma utan någon direkt hjälp är... underbart. Slottshelvete och jävla glasskor.
Dessutom så innebär ju gubbens ryggkrasch att nästa lön är... noooooooooooooot fun. :( Yeay. Å jäklar om han inte är frisk till 5maj. Då säger jag upp bekantskapen med honom. Kan han ligga i sitt rum å fisa bäst han vill. För då ska jag pyssla. Han har en månad på sig att bli frisk. Är det diskbråck är oddsen tyvärr inte så bra, eftersom han inte får lyfta barnen då. Man får ju inte lyfta tungt och M väger ju sina 14 kg. Aja man ska ju inte måla fan på väggen så vi bestämmer att det bara är ett sketet ryggskott. Så det så
//Pf, din sura påskärring på nätet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar